God fredag,
Det händer ju tyvärr oftare än aldrig att det dröjer mellan tipsen, men den här gången gick det riktigt lång tid. Tidigare har jag haft någon form av väntad bortförklaring, som tidsbrist eller skrivkramp, men den här gången var krisen lite djupare - jag tvivlade ett tag på om film (eller tv) var särskilt kul längre. Jag, som när jag var två (enligt en källa i alla fall) lyckades slå igång Sällskapsresan varje morgon tills kontakten till spelaren drogs ur (tydligen lärde jag mig också sätta tillbaka den)? Jag, som kan lista varje Oscarsvinnare i Bästa Film-kategorin sedan 1968? Om jag inte gillade film längre, vem var då ens jag? Den här krisen var allvarlig och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till.
Medan jag alltmer pliktskyldigt lyssnade på de vanliga podcastarna om film och, ofta med tankarna på annat håll, läste tidningen Empires senaste nummer försökte jag klura ut ett annat intresse. Odling var ju en grej tydligen, matlagning, kanske lära mig spela på den där gitarren jag fick i födelsedagspresent för nästan tjugo år sedan. Men det var bara blankt. Inget var roligt längre. Framtiden tog form och jag såg mig själv i en soffa från 80-talet, med en glasartad blick tittandes igenom tv:n där den senaste Beck-filmen slagits på av ren uppgivenhet. Ett glas Pommac, avslagen, stod på glasbordet framför mig. Bilden var så drabbande att Sartre kunnat återuppstå bara för att kunna säga "Ryck upp dig för helvete!". Detta var vad jag hade att se fram emot.
Men så hände något som tände gnistan igen. Plötsligt var film spännande på ett sätt det inte varit sedan det episka filmåret 1999 och det var, faktiskt, tack vare en gris. Vi kommer dit tids nog, men där har ni alltså den ovanligt långa motiveringen till veckans tema. Nu kör vi.
Popcorn!
En av förra årets riktiga vattendelare var The Matrix Resurrections, som en del kritiker bara älskade och andra verkligen avskydde. Själv gillade jag den verkligen, främst för att den direkt ifrågasätter sin egen existens och i förlängningen den lite sjuka medietillvaron vi uppehåller oss i just nu.
- Visas på HBO Max
The Matrix Resurrections – Official Trailer 1 - YouTube
Det var ju Groundhog Day nyligen, men jag utgår ifrån att ni alla sett filmen med samma namn minst ett par gånger. Däremot kan ni ha missat Palm Springs, som mixar till konceptet genom att låta två (eller fler?) karaktärer uppleva samma dag om och om igen. Andy Sandberg och Kristin Milotti spelar två djupt skadade karaktärer, som börjar få lite annat perspektiv på livet när de tillsammans måste ta sig an samma bröllopsfest i en evighet.
- Visas på Viaplay och Cineasterna
Palm Springs - Trailer (Official) • A Hulu Original Film - YouTube
Suicide Squad från 2016 tillhör inte mina favoriter, för att uttrycka det milt. Nog om den. När James "Guardians of the Galaxy" Gunn tog över och förra året levererade The Suicide Squad, fick jag äntligen se filmen jag förväntade mig av trailern för den förra filmen. En helt vanvettig superhjältefilm med svärord och min typ av humor, helt enkelt. Det blir inte sämre av att spin-offserien Peacemaker är bland det roligaste jag upplevt framför tv:n på ett tag.
- Visas på HBO Max
The Suicide Squad - Official Red Band Trailer - YouTube
Peacemaker | Opening Credits | HBO Max - YouTube
Finsmakare...
När inspelningen av Station Eleven fick pausas pga Covid-19 var det inte lite ironiskt, eftersom serien handlade om ett samhälle som drabbats av en global pandemi. I det fiktiva fallet är det nu en aning mer drabbande, där tillräckligt många strukit med för att få hela civilisationen att kollapsa. Men vad som följer på kollapsen är det som får Station Eleven att sticka ut - istället för exempelvis kannibalistiska mördarsekter som gör allt för att överleva möter vi här människor som istället jobbar på att verkligen leva. Det innebär att tillsammans bygga uppe ett samhälle igen, det innebär utbildning och inte minst konst. För att vara en postapokalyptisk serie är det en uppfriskande optimistisk sådan.
- Visas på HBO Max
STATION ELEVEN Trailer (2021) - YouTube
Och här är filmen som på ett märkligt sätt fick filmhjärtat att slå igen, den själsliga defibrillatorn Pig. En mästare på sitt hantverk har dragit sig tillbaka i ensamhet, men när ett älskat husdjur råkar illa ut måste gamla jaktmarker besökas igen. Den beskrivningen av filmens handling för onekligen tankarna till John Wick, men där slutar också likheterna. Där Keanu Reeves pensionerade lönnmördare ger svar på tal i form av snyggt koreograferade käftsmällar och annat, ger Nicolas Cages begåvade kock bokstavligen svar på tal. En riktigt tilltalande, tänkvärd och på sitt sätt spännande film.
- Visas på Cineasterna och kan hyras på allehanda plattformar
PIG Official Trailer (2021) Nicolas Cage - YouTube
Yes, så det var ett av de längre utskicken hittills, men jag kände att det var rimligt att ge frånvaro än en förklaring. Ha en alldeles fantastisk helg allihop, hörs om två veckor igen. Den här gången ska jag väl lyckas hålla det.
/David
Det händer ju tyvärr oftare än aldrig att det dröjer mellan tipsen, men den här gången gick det riktigt lång tid. Tidigare har jag haft någon form av väntad bortförklaring, som tidsbrist eller skrivkramp, men den här gången var krisen lite djupare - jag tvivlade ett tag på om film (eller tv) var särskilt kul längre. Jag, som när jag var två (enligt en källa i alla fall) lyckades slå igång Sällskapsresan varje morgon tills kontakten till spelaren drogs ur (tydligen lärde jag mig också sätta tillbaka den)? Jag, som kan lista varje Oscarsvinnare i Bästa Film-kategorin sedan 1968? Om jag inte gillade film längre, vem var då ens jag? Den här krisen var allvarlig och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till.
Medan jag alltmer pliktskyldigt lyssnade på de vanliga podcastarna om film och, ofta med tankarna på annat håll, läste tidningen Empires senaste nummer försökte jag klura ut ett annat intresse. Odling var ju en grej tydligen, matlagning, kanske lära mig spela på den där gitarren jag fick i födelsedagspresent för nästan tjugo år sedan. Men det var bara blankt. Inget var roligt längre. Framtiden tog form och jag såg mig själv i en soffa från 80-talet, med en glasartad blick tittandes igenom tv:n där den senaste Beck-filmen slagits på av ren uppgivenhet. Ett glas Pommac, avslagen, stod på glasbordet framför mig. Bilden var så drabbande att Sartre kunnat återuppstå bara för att kunna säga "Ryck upp dig för helvete!". Detta var vad jag hade att se fram emot.
Men så hände något som tände gnistan igen. Plötsligt var film spännande på ett sätt det inte varit sedan det episka filmåret 1999 och det var, faktiskt, tack vare en gris. Vi kommer dit tids nog, men där har ni alltså den ovanligt långa motiveringen till veckans tema. Nu kör vi.
Popcorn!
En av förra årets riktiga vattendelare var The Matrix Resurrections, som en del kritiker bara älskade och andra verkligen avskydde. Själv gillade jag den verkligen, främst för att den direkt ifrågasätter sin egen existens och i förlängningen den lite sjuka medietillvaron vi uppehåller oss i just nu.
- Visas på HBO Max
The Matrix Resurrections – Official Trailer 1 - YouTube
Det var ju Groundhog Day nyligen, men jag utgår ifrån att ni alla sett filmen med samma namn minst ett par gånger. Däremot kan ni ha missat Palm Springs, som mixar till konceptet genom att låta två (eller fler?) karaktärer uppleva samma dag om och om igen. Andy Sandberg och Kristin Milotti spelar två djupt skadade karaktärer, som börjar få lite annat perspektiv på livet när de tillsammans måste ta sig an samma bröllopsfest i en evighet.
- Visas på Viaplay och Cineasterna
Palm Springs - Trailer (Official) • A Hulu Original Film - YouTube
Suicide Squad från 2016 tillhör inte mina favoriter, för att uttrycka det milt. Nog om den. När James "Guardians of the Galaxy" Gunn tog över och förra året levererade The Suicide Squad, fick jag äntligen se filmen jag förväntade mig av trailern för den förra filmen. En helt vanvettig superhjältefilm med svärord och min typ av humor, helt enkelt. Det blir inte sämre av att spin-offserien Peacemaker är bland det roligaste jag upplevt framför tv:n på ett tag.
- Visas på HBO Max
The Suicide Squad - Official Red Band Trailer - YouTube
Peacemaker | Opening Credits | HBO Max - YouTube
Finsmakare...
När inspelningen av Station Eleven fick pausas pga Covid-19 var det inte lite ironiskt, eftersom serien handlade om ett samhälle som drabbats av en global pandemi. I det fiktiva fallet är det nu en aning mer drabbande, där tillräckligt många strukit med för att få hela civilisationen att kollapsa. Men vad som följer på kollapsen är det som får Station Eleven att sticka ut - istället för exempelvis kannibalistiska mördarsekter som gör allt för att överleva möter vi här människor som istället jobbar på att verkligen leva. Det innebär att tillsammans bygga uppe ett samhälle igen, det innebär utbildning och inte minst konst. För att vara en postapokalyptisk serie är det en uppfriskande optimistisk sådan.
- Visas på HBO Max
STATION ELEVEN Trailer (2021) - YouTube
Och här är filmen som på ett märkligt sätt fick filmhjärtat att slå igen, den själsliga defibrillatorn Pig. En mästare på sitt hantverk har dragit sig tillbaka i ensamhet, men när ett älskat husdjur råkar illa ut måste gamla jaktmarker besökas igen. Den beskrivningen av filmens handling för onekligen tankarna till John Wick, men där slutar också likheterna. Där Keanu Reeves pensionerade lönnmördare ger svar på tal i form av snyggt koreograferade käftsmällar och annat, ger Nicolas Cages begåvade kock bokstavligen svar på tal. En riktigt tilltalande, tänkvärd och på sitt sätt spännande film.
- Visas på Cineasterna och kan hyras på allehanda plattformar
PIG Official Trailer (2021) Nicolas Cage - YouTube
Yes, så det var ett av de längre utskicken hittills, men jag kände att det var rimligt att ge frånvaro än en förklaring. Ha en alldeles fantastisk helg allihop, hörs om två veckor igen. Den här gången ska jag väl lyckas hålla det.
/David