Efter 8 månader har jag nu nått nivå 5, vilket ska innebära "understand native speakers". Det är kanske en avrundning uppåt, men det spelar åtminstone ingen roll hur snabbt folk pratar. Modulen i hjärnan som gör om ljud till koncept är lika snabb oavsett språk (inklusive att dela upp ljud i separata ord), och modulen för att explicit översätta enskilda ord och fraser är lika inaktiv som alltid.

Jag hittade ett litet test för att se vilken CEFR-nivå man var på. Det blev då väldigt tydligt hur stor skillnad det är på att förstå vad andra säger, och på vad jag själv kan uttrycka. I en video på nivå B1 förstår jag nästan allt, men jag fick inte ett enda rätt på A2-frågorna. För A1 skulle man välja rätt verb i konstruktionen "$verb de $landsnamn" för att berätta varifrån man kom. I ett par hundra av de snart 3000 videos jag har sett hos Dreaming Spanish, har de sagt "soy de $landsnamn". Vilka andra ord man hade att välja mellan spelade nu ingen roll, för "soy" var självklart rätt. Det är en fras som är lagrad med nyckel "berätta vilket land man kommer från", inklusive både ordföljd, betoning, och melodi. Ingen översättning ord för ord, ingen grammatik, ingenting sådant som ändå bara är långsamt. Jag tänker tanken, och har omedelbart en färdig fras lika direkt som med svenska eller engelska. Däremot är det självklart många ord, uttryck, och grammatiska konstruktioner som inte har fastnat än, vilket gör att jag för "output" bara ligger på A1 än så länge. Teorin är då att med mer input blir det fler sådana här kopplingar, som gör att jag kan uttrycka fler tankar. Om det är någonting jag inte vet hur man ska uttrycka, gör jag det inte. Förmodligen kommer jag då nämligen ha fel, vilket skulle leda till att jag vänjer mig vid min felaktiga formulering.

Efter 150 timmar funderade jag på om comprehensible input faktiskt var den bästa metoden. Och visst, den går självklart att optimera lite grand, t.ex. genom att skriva egna texter som man sedan får översatta och inlästa av någon med språket ifråga som modersmål (som franska Ilys gjorde med norska - för övrigt en fantastisk video). På det sättet täcker man in fler av de ord man vill använda, och de områden man är intresserad av. Absolut. Men det krävs fortfarande nästan lika mycket tid (minus kanske en faktor två eller tre eller nåt, vem vet), och frågan är hur länge man klarar av att jobba så fokuserat. Dessutom räknas inte tiden för att faktiskt skriva de där texterna, då jobbar man ju ändå bara i sitt eget modersmål. Det blir effektivare lyssningstid, men jag är skeptisk till hur mycket den totala tiden påverkas. Eller kalendertiden, eftersom ren comprehensible input kräver så lite mentalt fokus och därmed kan göras fler timmar per dag. Visst, jag kanske lägger fler timmar än någon annan metod skulle behöva, men det är framför allt för att jag KAN lägga fler timmar.

DS (Dreaming Spanish) har haft många videos om mat, och de flesta mexikanare har lovsjungit Salsa Valentina. Det finns även i Sverige, så jag fick hem en flaska nyligen. Och jisses, den är fantastisk. Mexikansk mat inkluderar ofta både chili och lime, så den här såsen är en (hyfsat stark) chilisås, men med en tydlig citruston. Episk. Köp den. Ha den på allt. Thank me later.

För nivå 4 så skriver DS att "Once you become aware of a new word, you’ll encounter it everywhere". Yup, och ibland är det nästan jobbigt. Nya ord dyker plötsligt upp både hos DS och i de tv-serier jag tittar på. Och, vilket var otroligt förvirrande, i texter på låtar som jag knappt lyssnat på senaste decenniet. I två fall i låten "Sex object" av Kraftwerk. Jag började förstå "a lo mejor", som jag plötsligt insåg var med i texten där. Sedan kom "quizás" (i en video om originalet till "perhaps, perhaps, perhaps", titellåten i tv-serien Coupling som vi såg för massa år sedan), som jag snabbt insåg också var med i samma låt. Ljuden, även om jag när jag hörde dem inte hade någon aning om varken hur de stavades eller ens hur många ord de var (och ännu mindre vad de betydde), låg tydligen kvar i minnet någonstans. Hjärnor är konstiga.

Det är visserligen lite tidigt (enligt DS) att bry sig om att läsa efter bara 600 timmar, men det är lite för praktiskt för att jag ska kunna låta bli. Jag tror inte jag kommer få något fantastiskt native-uttal ändå. Metoden här kommer jag ta från Youtube-kanalen "Days and Words" (en kille från Australien som har lärt sig nästan felfri svenska framför allt via ljudböcker och SVT Play): Läsa böcker samtidigt som jag har samma text som ljudbok i öronen. Jag förstår det jag hör, och genom att se texten samtidigt lär jag mig hur orden stavas. Det finns hur många videos som helst på Youtube om hur man uttalar diverse språks alfabet, men allt det kan jag nu strunta i. Jag behöver bara en mappning mellan ljud och stavning. Tydligen är det nämligen så att när man läser, så gör hjärnan om texten till ljud, som "tolka ljud"-modulen (se första stycket i det här inlägget) gör om till koncept. Det är därför det är så viktigt att vänta med läsningen, så att ljud-modulen hinner utvecklas tillräckligt mycket. Annars blir det en separat koppling mellan text och koncept, vilket är slöseri med tid.

Jag är nästan klar med allt intermediate-material hos DS, och sedan är det dags för dryga 1500 filmer på avancerad nivå, parallellt med Netflix, (ljud-)böcker, osv. Det känns lite läskigt, men vid det här laget är jag van vid att inte förstå 100%. Det jag förstår, förstår jag. Det jag inte förstår alls, struntar jag i. Mitt undermedvetna får upptäcka nya ord, så att jag kan fokusera på storyn under tiden. Det kommer ändå inget förståelseprov efteråt, så hur stor del jag förstår just idag spelar ingen roll. Ju mer jag förstår, desto enklare är det att förstå nya ord, men det är ungefär allt. Mängden jag förstår ökar hela tiden, det är huvudsaken.

Efter nyår tänkte jag också börja blanda upp spanskan med lite tyska hos LingQ. Lite tyska kan jag trots allt, men jag behöver vänja öronen vid hur saker ska låta.